Kulturmiljöns bebyggelseregister är
publicerat av Riksantikvarieämbetet och är ett digitalt
informations-system som innehåller uppgifter om landets bebyggelse.
Registret är i drift sedan hösten 1998 och fylls på kon-tinuerligt.
Informationen i registret kan bland annat an-vändas i fysisk planering
och bygglovhantering samt av en intresserad allmänhet. Det innehåller
både text och bildmaterial såsom fotografier, ritningar och skisser.
Kulturmiljövårdens bebyggelseregister >>
Kulturmiljöbild
är publicerad av Riksantikvarieämbetet och innehåller digitaliserade
bilder på kulturmiljöer från hela landet. Här kan du söka efter
intressanta och spännande byggnader, fornminnen, världsarv, städer,
industriminnen och bilder på en mängd kulturmiljöer. Bilderna är från
slutet av 1800-talet och framåt. Kulturmiljöbild fylls på
kontinuerligt och innehåller för närvarande cirka 40 000 bilder.
Materialet utgörs i huvudsak av, dels digitaliserade bilder från
Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA) och dels
nyare bilder producerade av myndighetens egna fotografer med början på
1980-talet. Motiven präglas till stor del av den bildproduktion som
bedrivits under årens lopp, bland annat i form av ett antal
fotoprojekt. I anslutning till Kulturmiljöbild finns
ett tvärsnitt av ett antal svenska kulturmiljöer beskrivna, allt från
bergslagsmiljöer till förortsmiljöer, odlingslandskap och runstenar.'
Kulturmiljöbild >>
Medeltida dokument är en
databas med medeltida dokument som Riksarkivet har konstruerat. Du kan
Söka på din kommun/ort. Databasen innehåller renskrifter av dokument
samt intressanta anmärkningar kring dessa.
Medeltida dokument >>
Värmlands alla kyrkor har under åren 2002-2005
inventerats och kulturhistoriskt karakteriserats av Värmlands Museum.
Resultatet från inventeringen med historik, beskrivningar och bilder
finns i Kulturmiljö-vårdens digitala bebyggelseregister. Här finns
många sätt att söka sig fram; på arkitekter, byggår, konstnärer eller
byggmaterial. Vill du t ex besöka kyrkor med verk av bildhuggare Isac
Schullström? Sök i basen på Värmland och med hans namn så får du upp
en träfflista.
Mer information om inventeringen av kyrkor >>
Kulturmiljövårdens bebyggelseregister >>
Nycklar till brukssamhället är en digital forskar-handledning
om brukshistorisk forskning.
Nycklar till brukssamhället >>
Allmogemåleri Är ämnet för Emma Håkansons uppsats skriven vid
Högskolan på Gotland. Allt sedan medeltiden finns det belägg för att vi
svenskar har prytt våra hem med hängkläden och interiöra målerier. Med
allmoge-måleri menas främst dekorer i välbärgade bönders hem och dessa
har sedan första början försökt efterlikna de stilbildande borgarnas,
adelsmännens och kungligheternas miljöer. Kyrkorna och prästgårdarna blev
tidigt ett viktigt språngbräde inspirationsmässigt eftersom det var
där allmogen tog sig in och kunde uppleva måleriet i verkligheten.
Läs vidare >>
Kulturkoppras motto är "att bevara och levandegöra gammal
kultur med ny teknik". Kulturkoppra blev en ekonomisk förening år
1997. Arbetet hade då varit igång i två år och sedan 1996 som
EU-projekt under Värmlandskooperativen. Verksamheten bedrivs i
huvudsak i Dalby hembygdsförenings lokal Smestugga i Ransby. 1995-2001
utfördes det stora arbetet med att transkribera och läsa in den enorma
Dalbyordboken som utarbetades i mitten av 1900-talet av Karl L:son
Bergkvist och Jacob Jacobsson och blev ansedd som landets främsta i
sitt slag. En hel del tid har också lagts ner på renskrivning av
(delar ur) Lars Bäckvalls Elfdalsarkivet. Flera kulturarrangemang och
konstutställningar har genomförts under åren som gått. Bland andra
projekt i Kulturkoppra kan nämnas Rolf Nilssons finngårds- och
säterinventering. Totalt har Kulturkoppra försett bygden med i snitt
minst tre heltidsarbeten per år under tiden projekten pågått.
Kulturkoppra >>
Nyeds kyrka är en korskyrka av trä och
uppförd åren 1703-1706. Två kyrkor har tidigare legat här på platsen,
som båda brunnit ner efter blixtnedslag, 1643 och 1702. När den
nuvarande kyrkan invigdes i juni 1706 saknades inredningen
fortfarande. Det var mitt under Karl XII:s krig och skatterna var
tunga. Men så småningom kunde inredningen färdigställas. Altartavlan
är en praktfull skapelse i barock, troligen utförd av Börje Löfman
från Mariestad, en av karolinertidens stora bildhuggare. Troligen har
han också gjort predikstolen. Dopfunten av trä är från 1700-talet.
Ljuskronorna i korsmitten och framför orgelläktaren är gåvor från 1706
och 1730. Kyrkan har tre läktare, varav den norra och den södra är
ursprungliga och målade i varma 1700-talsfärger. Den gamla kororgeln
är från 1707 och kom till kyrkan 1725. Den anses som unik.
Läktarorgeln byggdes av Zetterqvist i Örebro 1881. Kyrkan ligger vid
Molkoms samhälle. Nyeds församling bildades
1593 efter att
Hertig Karl hade gett ett 30-tal
hemman rätt att bilda egen
församling. Eftersom det redan fanns
en församling med namnet
Ed i
Värmland fick församligen heta Ny-Edh.
Från 1 januari, 2006 ingår Nyed tillsammans med
Älvsbacka och
Alsters församlingar i
Alster-Nyedsbygdens församling.
Nyeds kyrka, som ligger mellan
Molkomssjön och
Borssjön i
Molkom, är den tredje på samma plats.
De tidigare kyrkorna har brunnit efter
åsknedslag. Kyrkan invigdes 1706 och
är klädd med rödmålat trä. Kyrkan är av typen
korskyrka med väggar av liggande
timmer. Flera av inventarierna är från 1700-talet, bland dem
altaret,
predikstolen
och en
orgel från 1707
som står framme i kyrkan. Den är en unik
kororgel som är
en av landets äldsta i en landsbygdskyrka. För att undvika att åskan
ska slå ner och tända kyrkan är
klocktornet
fristående från kyrkan.
(Text källa: "Våra Kyrkor", Klarkullens
Förlag AB, 1990.)
|
