Det moderna Karlstads framväxt Efter den senaste, och förhoppningsvis sista stora stadsbranden 1865, då bara 7 av 241 gårdar stod kvar, utlystes en allmän pristävlan om en ny stadsplan. Ett tjugotal förslag inlämnades ur vilka två valdes ut och kombinerades till en. Det slutliga förslaget var från arkitekt Sundelius men hade omarbetats väsentligt av den tillsatta kommittén. Den nya stadsplanen antogs av stadsfullmäktige redan i november 1865, och fastställdes av regeringen i senare samma år. Läs mer i Per-Ola Åströms text om stadens moderna framväxt.

Läs vidare >>

Fyra moderna stadsdelar i Karlstad Idag finns det i Sverige en tradition att bo i flerbostadshus, som började med 1930-talets lamellhus och gick via 1950-talets grannskap till 1960-talets storskalighet. Nedan följer en mer ingående beskrivning av fyra bostadsområden i Karlstad. De är lyckade stadsdelar som alla präglas av stora öppna grönytor förbundna med naturen genom olika parkbälten, och närhet till både social och kommersiell service. Läs mer om Karlstads modernaste stadsdelar i Per-Ola Åströms text nedan.

Läs vidare >>

Supermodern changeman i centrum Det blåser en kylig vind då jag går över Västra bron in mot Karlstads centrum. Det har varit en av årets första frostnätter och träden har under natten genomgått en underbar förvandling. Det nyper lite i kinderna, klockan är 11 på förmiddagen, det är den 20 september 1962.
Läs Lena Thors betraktelse av Karlstads förenderliga stadskärna.

Läs vidare >>

Karlstads kommun >>

Simon Sörman en värmländsk konstnär i det offentliga rummet. Simon Sörman föddes i Arvika 1905 och dog allt för tidigt i Stockholm 1963. Inför arbetet med utställning-en på Värmlands Museum 2005 har jag och konstnärens äldste son, arkitekten Kjell Sörman, träffats vid flera tillfällen. Jag har från våra samtal, som verkligen tagit ut svängarna, gjort noteringar. Utifrån våra både frågor och svar till varandra har jag försökt sammanställa samtalen i intervjuns form. SH är undertecknad Stefan Hammenbeck och KS är Kjell Sörman.

 

Läs vidare >>

Hagfors historia presenteras i digital form på hemsidan hagforskultur.se. Här erbjuds Hagforsbons John Larsson skänkta bildsamling av tidningsurklipp, vykort och foton. En diger samling med anknytning till Hagforsbygden. Vykorten och bilderna som finns på denna hemsida upp-går till c a 800 bilder med motiv från Hagfors. Läs mer i Per-Ola Åströms om hur Hagfors blev till och utvecklades genom att klicka på textraden nedan.

Hagfors stad  >>

Hagfors kultur >>

Hagfors kommun >>

Säffle blev köping1882 Huvudgatan genom köpingen var då, som nu, en del av landsvägen mellan Karlstad och Åmål. 1879 hade Bergslagsbanan öppnats för trafik, och sedan 1837 hade man trafik på Säffle kanal mellan Göteborg och Vänern, och vidare upp genom Byälven till Arvika. Staden var alltså tidigt en viktig knutpunkt för tre olika samfärdsleder. Läs mer i Per-Ola Åströms text om hur Säffle blev till och utvecklades genom att klicka på textraden nedan.

Säffle stad >>

Axel Oxienstiernas brev >>

Säffle kommun >>
 

Mer om svenska städer och kommuner >>
Hämta pdf Acrobat Reader här >>
 
 

 

   
 
Ferlin firar unionsupplösningen. Foto Per-Ola Åström

Klicka på bilderna för förstorningar

 

 
Sixbacken, Karlstad. Foto Per-Ola Åström
Stadshotellt vid Klarälvens strand. Foto Per-Ola Åström
 
Fritidsgården på Kronoparken. Foto Per-Ola Åström
 
Herrhagskolan, 1906. Foto Anna Ollson
 
Herrhagskolan, 2006. Foto Joakim Johansson
 
 
 
Torget och höghusen i stadsdelen Blinkenberg, 2005.
Foto Per-Ola Åström
 
Höghusen och Blinkenbergsparken, 1969
 
Hagfors sommaren 1992
 
Säffle centrum Foto Per-Ola Åström